90-dagarsgarantin, resultat: allt fler i arbetsmarknadspolitiska program

Arbetsförmedlingens 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar hade som mål att få ungdomar i jobb. Siffror från myndigheten visar att att andelen som går till jobb (eller utbildning) inte är högre idag än tidigare – däremot har andelen som hamnar i arbetsmarknadspolitiska program fördubblats sedan satsningen inleddes.

Regeringen lovade att ingen ungdom (mellan 16-24 år) ska behöva vara arbetslös i mer än 90 dagar och man lanserade 90-dagarsgarantin 2014. I början av december i år kom så beskedet att målsättningen hade uppnåtts – man uppgav att tiden det tar att fånga upp arbetslösa ungdomar hade kortats ned från i genomsnitt 80 dagar till 53 dagar och den så kallade ”öppna arbetslösheten” hade sjunkit betydligt.

Sajten Ekonomifakta har tittat närmare på utvecklingen och man konstaterar några saker:

• Antalet unga i behov av 90-dagarsgarantin har minskat påtagligt senaste åren
• • Konjunkturen har stärkts vilken sänkt ungdomsarbetslösheten
  • Gruppen 16-24-åringar har minskat med 80.000 personer sedan år 2012

Antalet unga har alltså minskat samtidigt som konjunkturen gjort det lättare att få jobb.

Det positiva nyheterna är att antalet ”öppet arbetslösa” minskat från 47% år 2014 till dryga 30% i september 2017. Mindre positivt är att andelen som gått till arbete eller utbildning (vilket var syftet med 90-dagarsgarantin) har i stort sett varit oförändrad.

Ekonomifakta funderar över orsaker bakom utvecklingen: ”Allt fler av dagens arbetslösa ungdomar har nämligen allt kortare utbildning i ryggsäcken och allt fler är nyanlända flyktingar”

Inget nytt under solen alltså. Socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik är i vanlig ordning en flopp, ”nyanlända” har inte en chans på svensk arbetsmarknad men miljard efter miljard av skattebetalarnas pengar trycks ner i tomma hål, till ingen nytta (annat än att frisera arbetslöshetssiffrorna).

/MickeK

Rektor Hamid: Ställ högre krav på nyanlända

Hamid Zafar är rektor för en av Göteborgs mest utsatta skolor – Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg. Skolan har haft hot om miljonvite på sig från Skolinspektionen eftersom det rått kaos på skolan.

Hamid började som rektor på Sjumilaskolan för två och ett halvt år sen, när läget var som värst, men nu kan han han andas ut skriver Göteborgsposten. Genom hårt och målmedvetet arbete har han och kollegorna åtgärdat allvarliga brister och ”fått skolan på benen igen”.

Sjumilaskolans rektor Hamid Zafar (Bild från GP: Jonas Lindstedt)

För att komma dit man nått idag krävdes hårda tag och de lärare som valde att jobba kvar tvingades alla att skriva under en ny uppdragsbeskrivning, eller kontrakt som rektor Hamid kallar det.

Idag står eleverna på rad och tar läraren i hand innan lektionen börjar, ordning och reda samt respekt alltså. ”Vi var tvungna att göra en totalomvändning, börja om från grunden” säger rektor Hamid. Höga krav och förväntingar ställdes inte bara på lärarna utan även på eleverna.

Hamid Zafar är tydlig; ”All forskning visar att alla gynnas av höga förväntningar. Många gånger upplever jag att det finns en rädsla för att höga krav innebär att man fråntar individen någon slags frihet. Det finns ingen motsättning mellan höga förväntningar och frihet”, säger han.

Svenska politiker, som känt välkomnat stora volymer nyanlända utan minsta konsekvensanalys får sig en känga av rektor Hamid: ”Vi har haft ett väldigt stort hjärta att ta emot människor – intresset för att integrera dem är tyvärr inte lika stort”.

Hamid tycker fler borde höja rösten; ”Som tjänsteman har man ett samhällsansvar att våga adressera de problem man ser”.

Hela artikeln kan du läsa på GP här (betalvägg).

Tänk om fler i Sverige förstod att man måste ställa krav på de som kommer hit, det är varken kränkande eller rasistiskt att ställa krav, det är ett måste för en fungerande skola (och det gäller inte bara invandrarskolor)!

/MickeK